Skitdag

I ordets rätta bemärkelse, ja... Jag känner mig verkligen som rävgift idag, helt sänkt, en riktig vekling, svag och kass. Förutom min feber och muskelvärk började alltså magen köra runt ordentligt mitt i natten. Ett himla springande blev det på mig. På morgonen hade jag fortfarande feber och jag lyckades knappt få i mig någon mat. Henrik tvingade iväg mig till doktorn. Jag gillar verkligen inte att åka  till doktorn, jag vet inte varför. Jag vill nog helst att kroppen ska ta hand om sina egna krämpor själv så långt det går.


Vi åkte till Siam Clinic och där var såklart massor av folk så jag var tvungen att använda deras toalett två gånger också. Fräscht. Doktorn undersökte mig mycket noggrant, lyssnade på alla organ, klämde här och där, spanade ner i halsen. Tillslut kom han fram till att jag led av två åkommor. Febern och halsonten och muskelvärken trodde han kom av vätskebrist och överhettning. Que!?! Och diarrén kom sannolikt av att jag ätit något dåligt. Det känns ju sunkit att det var något så enkelt när man ligger i sängen och vrider sig och tror man håller på att stryka med nästan. Ja, ja, det ska man vara glad för såklart, att det inte var något allvarligt. Jag fick några färgglada piller som jag ska äta några dagar. Bra att jag inte smittar också.


Mamma och Henrik har varit toppen med barnen. Mormor och Viggo har varit på glassutflykt och badat i havet, sen har de varit hemma och badat i poolen och lekt med alla leksaker vi har här hemma. Några kort blev det inte idag.


Dagens tanke: Man måste blir riktigt sjuk, för att kunna känna sig riktigt frisk.