Axhills är här!

I morse åt vi en lång härlig frukost. Vädret var ganska mulet och det såg inte lovande ut. Bra start för Katta, Bosse och Erik att vänja sig till värmen dock. När de hade ätit frukost ringde de oss och då kom vi ner till deras bungalow. Det var jättemysigt att ses! Vi började med att gå ner på stranden och köra med Henriks nya leksak, som han lyckades laga efter gårdagens krasch. Den var snabb som ett spett! Sen tog vi en fika på Weed View, babblade och pratade om vad vi gör här och allt som hänt hemma.

Efter ett tag började det duggregna så vi passade på att gå på fishspa. Det kittlas alltid lika galet mycket när man stoppar ner tårna de första minuterna. Katta och Bosse tyckte det kändes läskigare än vad de hade trott. Viggo var också med, men det kom knappt några fiskar på hans små fina rena fötter. Sen var det dax för lunch och det blev på Diamond Sand. Då brakade regnet loss ordentligt så vi fastnade där ett tag.

Tillslut trotsade vi regnet och gick hem till oss och tog kaffe och te, det är sällan man är sugen på det i värmen, men idag passade det perfekt. Minstingarna Erik och Sally lekte på golvet, även om Erik gjorde flera försök att spana över kanten och gå till poolen. 

Efter en stund gick Axhillarna till sig för att byta kläder och försöka få i Erik lite mat. Han har inte fått i sig ordentligt med mat och vatten ännu, inte så konstigt med den omställningen att gå från -10 till +30 grader. Då kan det kännas varmt och obehagligt och då blir man inte sugen på mat direkt.

På eftermiddagen tog vi oss in till Saladan och gick lite på marknaden. Sen hamnade vi på Black Pearl och idag tog jag deras nachostallrik. Jösses vad god den var, att jag inte upptäckt den tidigare! Erik var inte på sitt bästa humör och Sally var helt galen och försökte kasta sig ur stolen och Viggo ville inte äta. Tillslut blev det ordning på alla barnen när de fått lite mat i sig. Sally var däremot fortfarande galen. Vi avslutade kvällen med att gå till Lanta Mart och handla innan det var dax att gå och lägga alla barnen. Och oss själva också för den delen. Katta hade med sig min kursbok,  Att ta vinnande bilder, som jag ska kasta mig över nu så jag inte kommer efter i min kurs. Känns superkul att köra igång med den nu.

Dagens tanke: Efter regn kommer solsken, imorgon hoppas vi på bättre väder!

Skön dag på Klong Dao

I morse när vi vaknade var det mulet så jag bestämde mig för att gå på yoga. Henrik och Viggo skulle köra med sina nya tuffa radiostyrda bilar de hade köpt i Phuket och lilla trasan fick titta på. Det var smockfullt på yogan idag så vi fick knappt plats där inne. Jag fick stå framme med Anneli och trycka, men det var ett riktigt bra yogapass och jag gick upp i headstand i slutet trots att jag vet att Anneli inte gillar det där inne i Salan.

På vägen hem från yogan hade solen kommit fram och jag konstaterade att det var mycket mindre folk på stranden igen. Det verkar som att den hetaste högsäsongen lagt sig, hoppas bara inte sportloven gör att det kommer massor med folk igen. Underbart, jag kände mig lätt som en fjäder när jag gick hem. 

På gatan mötte jag Henrik och Viggo som körde för fullt med sina bilar och Sally låg inne och sov. De hade redan hunnit vara en vända på "Hornbach" och köpt verktyg för att laga bilen som Henrik kraschat i en betongvägg tidigare. Jag och Viggo badade i poolen och tog en liten poolfika med banan på våra barstolar under vattnet. 

Lunchen blev på Diamond Sand hos flygekorren och de blev så glada att se oss, det var längesedan vi hängde på Klong Dao Beach runt lunchtid nu. Efter lunchen gjorde vi ett stort sandhus till Viggos dinosaurier och att dagis till dom. Sally var med och kröp runt i sanden och åt en hel del också, men hon var glad att få vara med. Henrik tog ett löppass med intervaller på stranden och kände sig nöjd efteråt. Han grämde sig lite innan för att han körde så vilt med den radiostyrda bilen rakt in i en trottoar att den gick sönder. Igen. 

Jenny, en gammal dagiskompis och en annan tjej kom ner till stranden och Viggo lekte med dem en stund. Vi tog en fruktfika på Southern Lanta och Viggo skulle klättra över en stol och lyckades trilla och dra med sig ett glas. Fullt med glasssplitter och en skrikande Viggo mitt i allt. Jag drog upp honom snabbt och då lyckades han skada sig på bordet istället med ett skrubbsår på ryggen. Stackarn, men det gick bra med tanke på vad som kunde ha hänt.

Sen öppnade sig himlen och det vrålade ner massor med regn. Vi hade hunnit hem som tur var och badade i poolen allihop och det var ju lite mysigt. Jag fixade mina gräsliga tånaglar som jag ofrivilligt låg och stirrade på under yogan i morse. Nu ser de mycket finare ut i alla fall. 

Kvällen slutade på Sawasdee som ligger närmast där vi bor och är ett av de ställen vi ätit mest på. Detta var sista kvällen vi var helt själva, antagligen, innan vi åker hem till Sverige. Ikväll kommer Katta, Bosse och Erik och om en vecka kommer Nina, Martin och Adrian och de är till och med kvar någon dag efter vi åkt vidare till Bangkok. En skön och lugn dag är nu till ända, Henrik sitter och pratar med Leif och jag ska lägga mig och läsa Lycka nu.

Dagens tanke: Vi behöver lugna och slappa dagar för återhämtning (det är ju sååå stressigt här nere, ha, ha). De ger balans till de mer aktiva dagarna med många nya intryck. 

Gyttriga Phuket

Nu har vi kommit hem från våran 3-dagars tripp. Det blev Phuket och inget Kao Lakh eftersom Phuket var så enormt stort och utspritt och det tog längre tid än vi tänkt oss att åka dit, sex timmar med bil. Och vilka vägar. 

Vi har lärt oss att trots fyr-filig motorväg så går det att åka på fel sida vägen bara man håller sig så långt till kanten som möjligt. Det är även möjligt att göra U-sväng mitt på motorvägen om man är motorcykel, det går att gena över gräsmattan mellan filerna. Om man smyyyger sig över så är det också OK att åka för rött ljus. Det är verkligen inte konstigt att de säger att det farligaste i Thailand är vägarna...

När vi väl kom fram till Phuket i fredagskväll så möttes vi av ett gytter med gamla slitna hus och skjul, plottriga vägar med konstiga affärer och restauranger som man knappt skulle kunna tänka sig att gå in i, smutsig och obskyr odör lite här och var. Ingen charmig stad direkt. Vi tog oss till Karon beach där vi skulle sova första natten och tog vägen via Patong beach. Vilken hysteri, massor av shoppar och blinkande restauranger, det kändes helt hysteriskt. Karon beach kändes lugnare, men fortfarande ett myller av människor. 

Vi tog in på Horizon som var ett fyrstjärnigt hotell, men det var väl sådär tyckte vi. Poolerna var däremot bra så vi slängde oss i och badade allihopa. Stranden kändes inte ens som att vi hade lust att titta på. På kvällen gick vi till Dinopark och det var en riktig höjdare. Viggo älskade det och undrade om det skulle komma en riktig dinosaurie. I slutet kom den! En dinosaurie som rörde sig och det lös rött ur ögonen. Viggo blev lite tveksam och ställde sig bakom mig och det tog ett litet tag innan han förstod att det faktiskt också var en låtsasdinosaurie. Utanför stod i levande liten elefant som Viggo fick mata med banan.

Dag två åkte vi tidigt till ett zoo. Vi började med att titta på en elefantshow som var riktigt bra. Dansande, fotbollsspelande och stampande på riktiga människorumpor. Sen gick vi runt och tittade på de stackars djuren. Detta var verkligen inget fräscht zoo, många av djuren hade alldeles för små burar, det var skitigt och luktade väldigt illa överallt. Gästerna fick mata djuren mot betalning överallt och det säger ju sig självt att det aldrig kan vara bra för dem. Viggo tyckte det var roligt och vi sa inget till honom så han slapp fundera över det. Men det kändes verkligen som det kröp i kroppen och man hade lust att gå därifrån direkt. Vi tittade på en apshow och en krokodilbrottning också, men dessa shower kändes bara sorgliga. Krokodilbrottningen gick ut på att de gick och slog med käppar på krokodilerna som såklart gjorde utfall, men inte vågade göra mer än så. Den minsta krokodilen lyfte de upp  luften.

På eftermiddagen åkte vi till Central Festival, ett riktigt shoppingmall med riktiga varumärken. Det kändes ljuvligt att komma in där, rent, stort och svalt. Det blev en del rolig shopping! Jag hittade en Crocsaffär med en cool sandalmodell som passar perfekt här i sanden sen hittade jag en riktigt fin klänning jag kan ha på Ansi och Thomas stundande bröllopsfest senare i vår. Sally fick en jättefin soldräkt och Viggo fick Bärgaren som radiostyrd bil. Även Henrik fick en stor leksaksbil som kan köra i 40 km/tim som han ska leka med på stranden... På kvällen tog vi oss till Sunwing Resort på Bang Tao Beach och det var superfint!

Dag tre hade vi egentligen tänkt åka till ett stort vattenland, men eftersom vår resort var så stor och hade fyra häftiga pooler och några små barnpooler så hade Viggo fullt upp att bara upptäcka dom. Vi stannade således där och spanade även in stranden. Det var verkligen en positiv överraskning mot det vi tidigare sett av Phuket. Den här stranden låg mer norr över nära flygplatsen och stranden kändes mera som här hemma, visst mycket mera folk, men inte helt galet. Lite väl mycket ryssar bara. 

Vi fick höra av ett annat svenskt par att samma kväll som vi kom hade ett ryskt par anlänt sent på kvällen och fick vänta länge på sina rum. Pappan i familjen (som tydligen var mycket överförfriskad) hade dragit ner alla datorerna i golvet i receptionen, puttat undan tre tjejjer i personalen, fått tag i en fjärde och vridit hennes arm. Tillslut hade en thailändsk kille gett honom en rak höger så han lugnade ner sig lite och slutligen rusade åtta poliser in och tog honom till polisstationen. Men tydligen var de på resorten idag ändå. 

Efter lunch satte vi oss i bilen igen för att åka hem till vårt underbara Koh Lanta och nu saknar vi det så där härligt mycket igen. Tänk vilken tur att det var just där vi valde att bo i fyra månader. Och just det huset vi bor i. Och just den stranden. Känns verkligen helt rätt. Viggo blev helt plötsligt illamående i bilen och spydde, jättekonstigt, det har aldrig hänt förut. Han var i alla fall bra när det var över och åt och drack på kvällen igen. Skumt. Vi gick till Fat Monkey (som för övrigt är en thailändsk symbol för lycka och välgång) och tog deras pasta som är grymt god.

Nu sover barnen och vi sitter i varsin fåtölj och surfar, som vi brukar göra här på kvällarna. Vi har inte tittat på TV någon gång, hoppas vi kan hålla kvar vid det hemma. Även om det kan vara mysigt ibland, särskilt fredagskvällarna. Jag längtar efter att vi står hemma i köket, lagar vår egen mat, äter framför TV:n och tittar på På spåret och sedan Skavlan. Sen längtar jag efter att baka ett gott bröd. Så längtar jag efter min bil också. Bilen är verkligen underskattad hemma. Det är bekvämt att sitta, det är bra musik, det är den temperatur man själv vill ha och man bara glider tryggt genom landskapet. Jag minns i och för sig i början när vi åkte tuk-tuk, vilken befrielsekänsla när vi susar fram med den och det blåser i håret och man känner alla lukter längs vägen och att man är nära allt på ett annat sätt.

Imorgon kommer Katta, Bosse och Erik hit och hälsar på oss i två veckor, mysigt!

Dagens tanke: Återigen, spännande att komma bort en liten sväng, men hemma är alltid bäst. Jag kommer sakna mitt hem här på Koh Lanta. 

Klong Nin Sri Lanta

I morse när vi vaknade och hade ätit frukost var både jag och Henrik lite låga. Suck och stön, vilken strand ska vi åka till idag och vad ska vi hitta på? Båda kände att det kanske inte är så dumt att åka hem om några veckor ändå. Men, sen tog vi oss i kragen, vi har det ju hur bra som helst, vi måste bara njuta av nuet. 

Vi packade ihop våra strandprylar och bestämde oss för att åka dit tuk-tukken bar oss. På vägen stannade vi och bokade en hyrbil i tre dagar. Vi tänkte att en liten tripp in på fastlandet till Phuket och kanske Kao Lahk kunde vara spännande. Inget hotell bokat, ingen koll på vad vi ska göra, men det kommer lösa sig. Kul ska det bli! 

Sen susade vi ner mot Klong Nin, och pang sa det, så fick vi punka på ett däck och fick stanna för att laga det. Då fick vi reda på vad en begagnad tuk-tuk kostar och insåg att det hade lönat sig för oss att köpa en tuk-tuk när vi kommit hit och sedan sålt den efter fyra månader. Då hade vi sannolikt gått plus eftersom det var lågsäsong när vi kom och högsäsong när vi åker... 

I alla fall så hamnade vi tillslut på Sri Lanta på Klong Nin. Och vilket ställe! Det var jättefint med pool, olika strandbarer, solstolar och parasoller (det är man verkligen inte bortskämd med här), gungor, träningsställningar, beachvolleynät och en riktigt fin SPA-avdelning. Dessutom hade de yoga där varje dag. Maten var toppengod också!

Henrik hade ett skypemöte och undertiden badade jag, Viggo och Sally. Sally satt och plaskade vid poolkanten och såg stadig ut, men rätt vad det var så stöp hon på plytet rakt ner i poolen. Stackarn, hon blev alldeles chockade och det tog en stund innan hon lyckades andas även efter att jag plockat upp henne. Viggo övade på att dyka ner på botten och hämta prylar med sitt cyklop, han har blivit jätteduktig på det, man får bara ge honom en liten skjuts ner på botten så går det bra. Sen har han börjat simma som en hund med huvudet ovanför vattnet nu.

Senare på eftermiddagen hittade vi som en liten naturlig pool vid strandkanten där barnen plaskade runt, supermysigt! Den stora båten som vi såg för drygt en vecka sedan låg fortfarande på grund, de hade således inte lyckats få upp den i sin räddningsinsats. På kvällen blev det en jättefin solnedgång och jag passade på att gå upp i headstand igen på stranden. Härlig känsla!

Vi åt en härlig middag på stranden. Det var verkligen en vackert ställe! Hit kommer vi åka igen. När vi satt där sa vi båda, att nu mår vi bra! Tur att vi tog oss i kragen imorse och faktiskt åkte ut och hittade på något. Så har vi ju bokat in en tredagars tripp någonstans också.

Dagens tanke: Även om det känns tungt ibland, gäller det att masa sig iväg till något aktivt, då blir det oftast bra. 

Headstand och tjejmiddag

Äntligen, jag kom upp i headstand idag! På stranden på Relax Bay. Det kändes verkligen häftigt och när jag stod där kändes det inte alls tungt, det som var jobbigt var att hålla balansen. Tänk att jag skulle klara detta innan jag åker hem härifrån, det trodde jag inte från början. Mitt i detta nu var lyckan fullkomlig! 


Hela dagen var fantastiskt härlig på Relax Bay som vanligt. Jag och Viggo byggde stort sandslott som revs ner av tidvattnet på eftermiddagen. Henrik och Viggo gjorde ett sandmonster långt upp på stranden så det skulle få stå ifred. 


På eftermiddagen åkte vi och handlade mat och åkte till postkontoret. På hemvägen handlade vi med mat till Henrik och barnen eftersom jag skulle ut på tjejmiddag ikväll.


Vi träffades på Indianen och satt där och babblade ett tag. Nu har det kommit en del nya mammor efter årsskiftet. Egentligen är det massor med nya barn i skolan, men vi var bara sex tjejjer på tjejmiddagen. Många är bara här i två månader nu och då har man väl inte riktigt behovet av att träffa massa nytt folk. 


Som vanligt fick man höra lite roliga historier om folk på ön, bla om Dengueträsket, elaka hundar mm. En tjej som heter Tina var med och de är här för tionde året i rad! De är här sex månader och i Sverige i sex månader varje år och bedriver lantahotels.com och livnär sig på det.  Tänk om man kunde hitta någon sådan smart inkomstkälla som driver sig själv mer eller mindre.


Efter en stund började det regna så middagen fick bli på Easy Bar. Jag tog hot pan med kyckling där, för första gången och den var supergod! Vi avslutade kvällen på Three Sisters. En riktigt trevlig kväll och sent blev det också för en ammande moder som mig.


Dagens tanke: Det finns inget härligare än ett riktigt lyckorus! Att känna lycka är den största gåvan vi människor har. 

Long Beach Castaway

I morse vaknade vi av att Viggo drog upp rullgardinerna och sa att det är ju morgon nu så nu får ni gå upp. Jag startade dagen med att gå ut och springa. Det kändes väldigt jobbigt att komma iväg, men jag var grymt nöjd efteråt. Hoppas jag kommit in i ett bra stim nu. Viggo hoppade i poolen direkt efter frukost och testade sitt nya cyklop, passade perfekt. Efter frukost bestämde vi oss för att se om vi kunde hitta något nytt ställe på Long Beach som både har bra strand och pool. 

Det blev Lanta Sand Resort som hade båda delar. Parasol till Sally, goa strandbad och bra poolbad för Viggo, tills en tjej bajsade i poolen. Inte så nice, stackars hennes mamma som sprang runt och försökte fånga in allt... Henrik gjorde en mindre bra snorklingstur och jag fick en härlig massage.

Planen var egentligen att stanna på Long Beach för att gå ut och äta på Castaway senare på kvällen, men vi orkade inte riktigt hålla ut i värmen, så vi åkte hem och duschade. Det visade sig att våra grannar och deras polare som är här nu också skulle till Castaway och äta med en liten sväng förbi Slow downs happy hour. Så vi hakade på dom.

Barnen lekte och sprang runt. Viggo var enda killen bland sex tjejjer, vilket han verkade tycka var sådär. Han hittade ett pensionärspar som han charmade fullständigt genom att plocka blommor till tanterna. Han underhöll dom hela kvällen, när jag frågade om han störde så sa de såklart, oooh nej, han är så mysig. De hade dundergod texmex på Castaway så dit kommer vi absolut åka igen, kanske på fredagsmys nästa gång. Det var så gott att det fortfarande vattnas i munnen på mig, äntligen! Den lilla fredagsrätten har jag saknat en del. En riktigt skön och slapp dag. Och en riktigt mysig och trevlig kväll. 

Dagens tanke:  Dagarna bara springer iväg, tiden rinner ifrån oss. Tur jag skriver om dom så vi kommer ihåg vad vi gjort. Underbart att bläddra tillbaka. 

Dykning på Hin Daeng

Idag var Henrik ute och dök på Hin Daeng, två dyk blev det. Jag var hemma med barnen, det blev bad i poolen, kortspel och djurlekar för våran del. Egentligen tyckte jag Henrik skulle gästbloggat idag eftersom han varit med om mest på sin dykning, men han trodde ändå att jag gjorde det bättre.

Henrik tyckte att dyket var helt OK, men inte som Sipadan-dyken på Borneo. Det var det som var måttstocken om jag skulle ta en Advanced-kurs här nere, om det var värt det.  Han kommer inte åka ut dit och dyka igen, så bra var det inte. Typiskt, undrar om vi någonsin kommer uppleva lika bra dyk och vackra koraller igen som vi gjorde då i Borneo.  Allt var så färgglatt där och det gick inte ett enda dyk utan att man såg både haj, sköldpadda och stora fiskstim. 

Ja, ja, Henriks dyk var ändå bra, det var många fiskstim och han fick se muräna, lionfish, pufferfish, morrish idol, surgeonfish, butterflyfish, ja alla de vanliga fiskarna vi brukar se, men större stim och större fiskar. En jättestor triggerfish som han var riktigt nära och dom är ju inte att leka med. Sen såg han vackra nudiebranches och fina koraller.

Han kom tillbaka hem vid 14-tiden och då blev det slapp hemma innan vi gick ut för att träffa Morris familj, Ellertson, på Indianen. Då kom Pas ut med sin lilla son Louise-Pas som var hur söt som helst. Jättefina fotringar hade han också. Pas berättade att han skulle söka visum i Tyskland och kanske en dag blir han tysk. Konstig tanke, det känns nästan som om Crocodile Dundee kommer till stan...

Vi gick i alla fall till Banana Garden för att äta. Barnen lekte som galningar, jätteroligt att se att Viggo fick en sån riktigt bra polare att leka med, han var verkligen i sitt esse. Vi avslutade måltiden med en deep fried bananas med chokladsås, sååå gott! Vi promenerade hem på stranden och Viggo blev såklart jätteledsen när Morris, Cornelia och Maximilian skulle gå in till sig. 

Viggo var som en pannerad fisk så han fick duscha av sig all sand innan det var dax att hoppa i bingen. När jag nattade honom hörde jag en groda (tror jag, kan ju inte alla djurläten här) och det lät som den var inne i rummet, men jag hittade inget. Nu hörde jag den alldeles nyss igen, hoppas bara den är på utsidan...

Dagens tanke: Havets djup, tystnaden, hur du hör din egen andning, viktlösheten, alla fiskar, koraller - det är en helt annan värld en den vi lever i. En mystisk värld.