söndag 26 februari 2012

Känslan att komma hem

... är underbar!!! Det bästa är att träffa alla nära och kära. Det känns nästan som att komma hem från BB, man träffar alla närmsta inom loppet av bara några dagar. Och vi gillar det! Samtidigt känns det knappt som att man varit borta. . 

De sista timmarna i Bangkok hängde vi i poolen på hotellet, superfint och en härlig avslutning på vår resa. Flygresan gick toppen, de flesta sov gott. Det var bara jag och Sally som var vakna från och till på natten. Jag la mig tillslut på golvet så jag fick ligga rakt. Sen hade vi några timmars väntetid i Wien och DÅ blev naturligtvis Sally trött och vi hade ingen vagn, men vi lyckades trycka ner henne i en bagagevagn.

När vi landade i Sverige stod våra föräldrar och Henriks syster Lotta och tog emot oss.  Underbart att träffa alla! Viggo var alldeles sprallig och sprang runt, runt och Sally tittade förundrat på alla ansikten, undra vad hon tänkte. Båda barnen fick på sig overall, vilket var mindre populärt hos Sally.

Det är variationen som är det härliga, skillnaden mellan varmt och kallt. Att vara utomhus och frysa och känslan av att komma in i värmen och mysa. Tvärsemot Thailand, där är det lika varmt överallt. Om man inte går in i ett stort shoppingmall med AC, eller har på AC:n inomhus hela tiden, vilket man inte har eftersom det kostar massa pengar. Det är ju fantastiskt med varmt klimat, men jag gillar våra årstider även om vintern i Göteborg oftast inte är så kul.

Våra bilar har varit avställda och min bil startade direkt, men Henriks vägrade att starta. Det fick bli startkablar och lååång väntan innan den var körklar. När vi väl kom hem stod Ebba där och väntade på oss. Det var den bästa känslan av alla, många långa kramar! Viggo klamrade sig fast som en liten apa runt Ebba. Så här länge har vi aldrig varit ifrån varandra! Vad lång hon hade blivit, vad vuxen hon känns! När vi kom in hade mamma varit där och fixat, köpt nya fräscha blommor och fina turkosa krukor, färska tulpaner på bordet. Och det bästa av allt, en färdiglagad korvstroganof i kylskåpet. Vilken omtanke!!! 

Efter att vi njutit av maten, köket, badrummet och att dricka vatten direkt från kranen och att faktiskt få varmvatten så kände jag ett starkt behov av att åka iväg. Köra bilen själv till ICA Maxi, det låter säkert konstig, men det var en fantastisk känsla. Med hög musik svängde jag in på ICA Maxis parkering och hade funderat på allt jag skulle köpa. Jag kom dit 16.15 en fredag och då är det massor med folk på ICA, men det gjorde ingenting. Det blev en tydlig kontrast med den glädjen jag kände över att strosa runt där, jämfört med alla andra som såg stressade och irriterade ut och körde sina vagnar snabbt och bestämt. Ingen tittade upp, inga leenden, bara stress och gruff. Jag kände igen det såklart och hoppas verkligen att jag ska kunna hålla kvar mitt lugn och inte falla in i det stressiga ekorrhjulet.

Precis när jag kom hem så kom Peter och hälsade på, perfekt med lite bärhjälp med alla matkassar. Han hade gått ner massor i vikt, har aldrig sett honom så smärt och fin, det var jättemysigt att ses och babbla. På kvällen hade vi fredagsmys med tacos och stod i köket tillsammans och lagade mat. Precis det vi längtat efter, och det var precis så mysigt som jag hade tänkt mig. Hela fredagsmyset levde upp till våra förväntningar. 

Vi har det precis lika bra och harmoniskt här som på Koh Lanta. Lyckan är ju faktiskt inom oss. Det som många gånger förstör lyckan här hemma i Sverige är den eviga statusjakten och stressen att hinna med allt och att vara så förbannat perfekt. Det är den som gör att vi blir otrevliga i affären och inte hinner kosta på oss att vara lite vänliga mot varandra. Tänk vad mycket bättre alla hade mått om vi bara kunde ge vår omgivning lite mera vänlighet, ett litet leende kostar ingenting och ger så mycket för mottagaren.

Vi strävar efter att få ett bättre jobb, så vi blir bekräftade, så vi kan köpa mera prylar, så vi kan omge oss med den status vi tror vi vill ha. Men allt det där är ju bara korta injektioner av lycka. Det är klart vi behöver ha meningsfulla jobb som vi gillar, men att knäcka oss till max är det ingen som tackar oss för. Vi blir betydligt mycket mer effektiva och gör garanterat bättre jobb om vi ser till att ha en bra balans i allt vi gör. Vi får gladare barn, bättre relationer med både familj och vänner och den där sköna harmoniska känslan är ju oslagbar. På måndag börjar Henrik jobba igen och det ser han verkligen fram emot. Hoppas, hoppas, vi kan behålla den här sköna balansen och inte trilla in i statusjakten och stressen.

Igår var Henrik, Ebba, farfar och en kompis till Ebba på Gothenburg Horse Show och vi andra var hemma och lekte tillsammans med mormor som kom hit och hälsade på. Viggo river ut alla sina leksaker och upptäcker dem på nytt och Sally kryper runt och upptäcker allt, gåstolen är riktigt rolig. På eftermiddagen var vi hos Peter och Tina för att fira lilla Stella 2 år och träffade ännu flera släktingar, mysigt! På kvällen åkte vi hem till mamma och Ingemar och åt middag, en riktigt god potatisgratäng med oxfilé som var ljuvlig. Det var så härligt att bara sitta och babbla. Jetlagen gjorde sig påminda hos oss alla och vi åkte hem och somnade allihopa. Vi vaknar supertidigt på morgonen och går gärna och lägger oss tidigt. 

Imorse var vi uppe i ottan och tog ett dopp i SPA-badet, Viggo försökte simma fram och tillbaka och saknade poolen i Thailand. En strålande vacker morgon med blå himmel och frost på altanen. Sen åkte Henrik och hämtade sin mamma på Säve flygplats så kom de hit och fikade, det var hela fyra månader sedan som vi träffat henne och Malte! På eftermiddagen åkte vi hem till Malmborgs till deras nya hus som vi inte sett ännu. Det var superfint och hur stort som helst. Det var verkligen härligt att ses och vi kände hur mycket vi saknat dessa dagar när vi får umgås med våra goa vänner. 

Nu ligger barnen och sover och imorgon börjar livet med jobb, dagis och skola igen. För mig och Sally blir det hårdträning på att sluta amma den närmsta tiden. Hoppas det går fort!!! 





















onsdag 22 februari 2012

Två världar i Bangkok

Igår var vi på Siam Ocean World, det största "Aquarium" (hittar inget bra ord) i sydostasien. Det var mycket fina fiskar, krabbor, maneter och det var verkligen stort. Men jag måste säga att vårt Universeum faktiskt är finare gjort. Vår regnskog är hundra gånger bättre! Sen är det en helt annan sak att gå på denna typ av aktivitet i en småstad jämfört med en stad som Bangkok. Det var skolklasser ÖVERALLT och de hade guider med megafoner och dåligt skränande ljud så det ekade i öronen hela tiden. Till och med Viggo gick och höll för öronen. Viggo gillade i alla fall alla djuren och de coola hajarna.

Efteråt fick vi vuxna gå en tur på Siam Paragon och då somnade barnen så lägligt. Ett överdådigt lyxigt shoppingmall så det kändes nästan löjligt. Det var stora ytor, dyra affärer och få människor. Fattar inte att det kan finnas underlag för denna typ av affärer någonstans någonsin. Jag blev bara irriterad och ville gå där ifrån och Henrik tyckte det var kul att titta på. Sen vaknade barnen och det blev genast gnäll såklart. Barnen skrek, vi skällde på barnen och på varandra och barnen skrek tillbaka. USCH! det slutade med en tidig middag så vi kunde åka hem till vårt härliga hotell.

Idag blev en mycket bättre dag! Vi bestämde oss för att åka till China Town och uppleva verkligheten. Det var verkligen helhäftigt. Det kokade inne i de smala gränderna. Det var varmt, osade konstig mat, vimlade av människor som sprang hit och dit, moppar och tuk-tukar som trängde sig igenom folkmassorna. Mitt i allt så sken många stressade människors ansikten upp när de såg Sally som glatt mötte deras blickar och Viggo som satt och låtsasflög med sina leksaksflygplan i vagnen. 

Sverige är verkligen landet mellanmjölk! Skillnaden mellan H&M och NK är inte speciellt stor, men skillnaden mellan de djupaste delarna av China Town och Siam Paragon är milsvid. Vilka klyftor det är i detta landet! Det finns garanterat många thailändare i Bangkok som aldrig satt sin fot i China Town och många thailändar i China Town som aldrig satt sin fot i Siam Paragon och ingen av dem har förmodligen intresse av varken det ena eller andra. Charmigt och sorgligt på samma gång! Hur som helst var det en fantastisk upplevelse att gå runt i China Town och se på spektaklet.

Tillslut tog vi en taxi till Siam Square där vi tog en lunch och fick barnen att somna, sen fick vi lite egen tid att gå runt i affärer. Det blev några Converse och annat smått och gott. När barnen vaknat gick vi och tog en fika på Milk +, en väldigt märklig kedja som finns överallt i Bangkok. Vi tänkte att det kunde passa Viggo som är helt tokig i mjölk. Det fanns mjölk i alla möjliga smaker och han valde äppelmjölk (som han inte gillade). Jag försökte köpa mjölk och en chokladkaka, men det låg i förpackning om 50 kakor och jag ville ju bara ha en. Deras engelska är ju helt hopplös så när jag frågade om de kunde ta ut en kaka så slutade det med att de serverade alla 50 kakorna på ett fat till mig... Suck! det kostade knappt något i alla fall.

Vi promenerade hem och det var inte det lättaste. Det är nästan omöjligt att ta sig fram i Bangkok med barnvagn. Det är uppbyggt med trappor överallt och går ut på att man ska åka Skytrain eller bil. För att åka Skytrain måste du gå i trappor. För att kunna gå över stora vägar finns inga övergångsställen utan du måste gå över gatan via trappor. Några gånger bar vi vagnarna upp och ner för trapporna, och thailändarna är ju vänliga själar, så vi fick hjälp varje gång. Tillslut tröttnade vi och frågade en trafikpolis om vi kunde gå över vägen. Det gick också bra, han gick ut i vägen och stoppade alla bilar så kom vi över. Det var ju nästan smidigare. Otroligt mycket moppar, tuk-tuks och bilar, en helt galen stad!

Efter välbehövligt bad på rummet och lite ompackning för att klara vikten på flyget, så gjorde vi oss i ordning för kvällen. Det blev en middag på vårt mysiga hotell. En riktig gourmetmiddag med tomat och mozzarellasallad, canelloni och en grym chokladsufflé, allt serverat på bästa och vackraste sätt. De är ju så himla goa och personliga på detta hotellet. De ställde upp sig för ett fint kort i köket för mig. Egentligen stod jag och väntade på att de skulle flambera något så jag kunde ta ett häftigt kort, men när de såg mig med kameran så ville de så gärna vara till lags såklart.

Detta var vår sista kväll i detta fantastiska och vänliga land! Jag tror inte det finns något bättre land i världen faktiskt, så tänkte jag inte om Thailand innan våra fyra månader här. Det är oerhört fattigt och har stora klyftor, även infrastrukturen är usel på sina ställen i landet, men ingentign går upp emot människorna här, de är det bästa folket jag någonsin mött och jag ska verkligen ta med mig deras mentalitet och sätt att vara så mycket jag kan. Vi kommer sakna Thailand massor och har många underbara minnen härifrån. Och vi kommer absolut att återvända. Lovely crazy lazy Thailand! 

Dagens tanke: Lilla Sverige känns så oerhört litet och tillrättalagt i vår enorma, verkliga och lite farliga värld.  





 













måndag 20 februari 2012

Lyx i Bangkok

Bangkok är en riktigt fin stad för att vara i Thailand, känns som en helt vanlig storstad med höghus, bra vägar, snygga shoppingmall och allting. Känns lyxigt att komma till en sån här stad efter att ha varit så länge i avslappnade Koh Lanta där det bara finns en liten T-korsning med en liten marknad, även om det är väldigt charmigt. Efter vår tripp till Phuket, som ändå är en stor stad, så hade vi inte så höga förväntningar på Bangkok. 

Igår morse åkte vi från Krabi Airport till Bangkok. Vilket lyxhotell och coolt rum min kära man hade bokat! Han hade hittat ett specialerbjudande på Agoda så vi ska bo i en svit på Hansar hotell mitt i stan. Och vilket rum, eller vilka rum kanske man ska säga. Ett stort vardagsrum med TV, skrivbord och allt, ett jättestort badrum som var hur snyggt som helst och sen vårt sovrum som var en flygel rakt ut i luften med fönster på alla sidor så det känns som man svävar i luften när man tittar ut. Viggo tyckte att vi kan bo här lika länge som i Thaliand (läs Koh Lanta). Vi åt en supergod fransk middag på hotellet den kvällen. Sen var vi på rummet och njöt av lyxen, hela familjen badade och hade mysigt.

I morse åt vi en ljuvlig frukost, till och med Viggo fick en del i sig. Sally kröp runt på heltäckningsmattan, hon kryper på alla fyra nu när hon vill, oftast ålar hon, men hon kan krypa på alla fyra. Vi tog en taxi till Chao Praya, den flod som rinner genom Bangkok, och tog en egen båt som tog oss upp för floden. Det var en upplevelse att åka på floden, även om vår chaufför inte var den bästa. Han kunde ingen engelska, visade oss ingenting och körde enormt långsamt. Det roligaste var att se alla stora fiskar som hoppade upp för att ta mat som Viggo fick slänga i. Det var även intressant att se alla små skjulliknande hus längs med floden. 

Vi blev avsläppta vid Grand Palace, men valde att gå till What Po som är det största och äldsta tempelområdet i Bangkok. Den gigantiska liggande buddhan ligger även här. Jag har redan varit på Grand Palace och Henrik var inte så kulturell att han ville se det idag. Vi var väldigt varma, trötta och hungriga när vi var klara där och tog en taxi till MBK för att äta lunch. 

MBK är ett jättestort shoppingmall för kopior, men även några original finns. Det var ganska förvirrande eftersom det var svårt att veta om det var original eller inte, sen var det inte så många kända varumärken. Det blev således inte så mycket shopping för vår del, lite örhängen, iphonefodral, sminkborset och sånt. Vi avslutade shoppingen med att äta middag på en jättestor foodcourt, inte speciellt charmigt, men bra så alla fick äta det den ville. 

Sen åkte vi hem till vårt underbara hotell och bara mös. Imorgon ska vi besöka Siam Ocean World.















lördag 18 februari 2012

Sista dagen på Koh Lanta

 Ååååååh, nu är sista dagen avslutad och det känns alldeles tokigt!!! Sista gången vi sprang på stranden, sista gången vi var på Indianen, sista gången vi var på Easy Bar, sista gången, sista gången... 


Det är fortfarande helt vansinnigt varmt här nere, knappt så man klarar av att vara utomhus, vi dryper av svett utomhus och det går knappt att andas för det är så hög luftfuktighet. Så här brukar det tydligen vara i april, men klimatet har fått sig en knäpp. Nästan skönt att komma hem till svala Sverige, men det är väl lite väl kallt misstänker jag.

Idag har varit stora packdagen och slängdagen. Tur att Martin och Nina är här! Supergulligt av dom att de tar med sig en hel väska med nästan 20 kilo i. Annars hade vi aldrig fått med oss allt hem. Allt är nerpackat nu, tvättat och struket också. Massor av krafsleksaker från marknaden är slängt, och massor av mat. Det känns helt tomt i huset nu. Precis som när man ska flytta på riktigt. 

Nina och Martin kom i alla fall i morse med våran våg och meddelade oss den positiva nyheten att vi kunde skicka med dom hela 18-20 kilo! Perfekt! När vi packat klart gick vi ner till Weed View och åt mat och sen hade Nina bokat in oss på Wow Nail. 


Både Martin, Nina och jag gjorde pedikyr och det var helt underbart! Känns bra att både fötter, händer och naglar är väl omhändertagna inför hemresan. Adrian och Viggo fick måla sina små naglar också. Det blev små fiskar och någon döskalle. De var riktigt duktiga, satt stilla och väntade på att det skulle torka. Det såg nästan ut som om de skulle somna. När Martin var klar tog han och Henrik med sig barnen och fixade med packningen och vår sista tvätt. 

Vi träffades hemma hos oss, sedan gick vi ner till Indianen. Vi träffade våra grannar och Ebbas gamla lärare Birgit och pratade lite. Vi hann med någon runda eller två där, innan vi gick till Easy Bar där vi bokat bord på stranden. Jag tog Hot pan med kyckling som är min favorit där. Mumsig och mysig sista strandmiddag.

Efter middagen hamnade vi på Indianen igen. En nio-årig kille ställde sig och gjorde en egen eldshow och var kanonduktig. Pas tog fram två stycken lucky lamp till oss som en fin avskedsgest. Supergulligt! Vi hann precis skicka upp dem innan det började komma små regndroppar på oss.  Hela kvällen blixtrade det över himlen och tillslut brakade det loss. Dessa underbara (men blöta) tropiska regn.

I morgon blir det frukost på German Bakery tillsammans med Jarlholts innan vi ska besiktiga huset med Lanta Hideaways. Sen bär det av till Krabi Airport för att flyga till Bangkok. Där ska vi tillbringa våra sista fyra dagar i detta härliga land! 

Dagens tanke: Vår thaimout är helt klart den bästa investering vi gjort i vår familj någonsin!!! Vi har verkligen fått ut det bästa och gjort det bästa av tiden man kan tänka sig. Innan vi åkte var jag lite orolig att vi skulle klättra på väggarna och bli trötta på att vara med varandra. Vad gör man i fyra månader? Det blev helt tvärt om. Så sammansvetsade vi blivit, så bra vi lärt känna oss själva, så mycket tid vi kunnat ge varandra och våra barn och så mycket vi fått uppleva tillsammans. Helt ovärderligt! Och fyra månader gick grymt snabbt.





fredag 17 februari 2012

Sista dagen på Relax Bay

Morgonen startade utan frukostmat, så istället för att åka och köpa det så åkte vi till German Bakery och åt en mumsigt god sådan. Vi lämnade in all tvätt för att den ska vara struken och ren när vi kommer hem. Sen var det dax att åka till Relax Bay för sista gången, vemodigt. där träffade vi Jarlholts som låg och plaskade i havet.


Vi har verkligen haft en underbar dag, precis så som man önskar att en sista dag på en älskad plats ska vara. Vi har badat i både havet och poolen, gjort vackra sandslott, killarna har snorklat, vi har varit på massage och vi har fått se en härlig solnedgång. Dessutom fick vi uppleva ett bröllop och bröllopsfest där idag. Vi spenderade hela dagen på Relax Bay, med lunch och allt och sedan var vi kvar hela kvällen med middag också.


Vi hade gjort ett litet kollage med bilder på Arm, Ed, Pim och Kung tillsammans med våra barn som ett minne till dem nu när vi åker hem. Viggo lämnade över den till Arm som blev jätteglad! Det blev väldigt uppskattat. Efter solnedgången skulle vi gå upp till restaurangen och då var det dax att ta farväl. Det blev många och lång kramar av barnen. Kändes bra att få säga hejdå ordentligt.


 Det känns overkligt att den här dagen har kommit, den näst sista. Det känns både vemodigt att lämna, men också skönt att komma hem till Sverige. Först ska vi såklart till Bangkok några dagar innan vi åker hem. Nu har himlen precis öppnat sig och ett sånt där härligt tropiskt ov'der med massor av blixtar, åska och regn dundrar på utsidan. Jag gillar när krafterna rullar på där ute och jag kan sitta här inne i tryggheten och titta på. 

Dagens tanke: Jag tänker bara på en sak. Kommer jag någonsin komma hit till Koh Lanta igen? Hur definitivt är det egentligen?