Koh Lanta runt

Nu öser verkligen regnet ner, precis som det gjorde de första månaden på kvällarna och nätterna. Det är faktiskt lite mysigt, förlösande för naturen på något vis, och fräscht. Jag gillar när det blir lite dramatiskt där ute. Ja, ja, nu ska jag skriva om dagens strapatser när vi tog oss runt hela vår lilla ö.

Vi hyrde en bil och bara det kändes lyxkigt att åka runt i något med stötdämpare på de här guppiga vägarna. Och AC, det var nästan så jag frös. Vi susade ner förbi Long beach, Klong Kong, Klong Nin, Ban Kantiang Bay och sen efter det har vi aldrig kommit längre med tuk-tuken eftersom det blir så brant längst söder ut. Första backen efter Pimalai så kom ett st'älle som hette Noon och där det var en utsiktsplats. Det var helt hänförande utsikt så vi bestämde oss för att stanna och njuta över varsin fruktshake. Långt nedanför låg Klong Nui Beach och längst bort i horisonten kunde vi se Koh Haa där vi varit på snrokelutflykt tidigare.

Sen fortsatte vi på snirkliga väger, kändes nästan som när man kör i alperna med branta stup uppåt på ena sidan och neråt på andra sidan. Häftig natur! Tillslut kom vi fram till Koh Lanta National Park, betalade en avgift och begav oss in för att utforska. Vi började med att klättra upp till en fyr som utgör södra spetsen på Koh Lanta. Efter det var vi så varma så vi tog oss ett bad på den fina stranden, men det var svårt att ta sig ut bland alla koraller. Det var massor av apor här nere, och dom var inte det minsta blyga. Henrik lämnade vår badväska en kort stund och genast var en apa framme och började plocka efter mat.

När vi badat klart gick vi och lämnade vagnen i bilen och passade på att ha fruktfika. Några apor hoppade fram mot Henrik som höll i all frukten så det slutade med att vi satte oss i bilen med stängda dörrar och åt våra bananer, ananaser och vattenmeloner. Utanför på huven satt en apa och kikade in. De var väldigt närgågna, nästan lite läskiga. När vi hade fyllt på våra magar med massa frukt var det dax för djungeläventyr.

Det började med en låååång brant trappa med väldigt höga trappsteg och jag trodde att det här kommer Viggo aldrig orka, men det var så spännande så benen bara gick och gick på den lille pilten. Han skulle visa oss vägen hem och tog det uppdraget på fullt allvar. På flera ställen låg det stora träd rakt över stigen och det var omöjligt att gå runt på sidorna. På ett ställe var det en engelsk tjej som inte klarade av att ta sig över så Henrik fick hjälpa henne. Viggo var så liten så han kröp under hela tiden. Överallt fanns det stora högar med termiter, en typ av myra, och man kunde se hur de ätit upp stora träd som blivit helt ihåliga. Efter över en timmes promenad var djungeläventyret över och så fort vi kom ut på vägen i gen blev Viggo väldigt trött och var tvungen att åka på Henriks axlar. energin sitter verkligen i huvudet på den pojken.

Det var väldigt skönt att sätta sig i den mjuka bilen med AC efter den turen. En riktigt ansträngande tur, skönt med tanke på att jag inte gjorde det där springpasset jag hade tänkt i morse. Vi tog bilen rakt över ön till Old Town, sedan vidare ner där det skulle finnas sjösigenare. Det är verkligen inte lika vackert på andra sidan ön, stränderna ser ut som röda lerfält. Där är som det lantliga Thailand kan jag tänka mig med små hus och skjul överallt, knappt några restauranger och inga affärer. Efter att vi åkt till vägen slutade så åkte vi tillbaka och lämnade in vår hyrbil.

Vi gick till en schweizisk restaurang och åt riktigt gott, kött med bearnaise sås och ett rätt tempererat glas rödvin, det är man verkligen inte bortskämd med här. Våra bordsgrannar beställde in thailändsk "sizzling hot pan" så det eldades och osade bredvid oss, häftigt. Vi avslutade kvällen med att åka till Lanta Diver och köpa svenskt smågodis, precis som vi brukar på lördagarna. Precis när vi kom innan för dörren hemma så öppnade himlen sig och det öste ner. Viggo hade tappat sin snutte någonstans, så vi får väl se om vi lyckas hitta den imorgon... Typiskt, han var väldigt orolig över att den låg ute i regnet någonstans.

Dagens tanke:  Att vistas i naturen är som en läkande kraft. Så lugnt, så vackert, så spännande.