En månad i Sverige

Idag har vi varit i Sverige i en månad. Jag älskar att vara hemma, men jag längtar då och då tillbaka så det gör ont i magen. Speciellt till Relax Bay, till yogan och till alla människor vi lärde känna och som man såg dagligen på stranden och restauragstråken. Viggo har frågat några gånger om vi kan åka till Relax Bay och han vill gärna åka och simma. Vi har precis lyckats få in honom på en crawlkurs som börjar nästa vecka, han kommer verkligen gilla det. 


Sverige är som bäst på våren, jag älskar våren! När vi kom hem fick vi en liten köldknäpp, lite snö och sen har det bara blivit varmare. Snödropparna har tittat fram, sen krokusen, vi har planterat tomater, gurka och annat kul, vi har tagit fram solstolarna och tvättat fönstrena så man ser ut när solstrålarna ihärdigt lyser in.

Jag stormtrivs fortfarande när jag går på ICA Maxi, gör mina egna veckomatsedlar och går runt där och plockar. Sally är med och tycker det är kul att sitta i vagnen och åka runt. Det har börjat bli lite tradigt att hitta på vad man ska äta, så jag har precis beställt Saras - Om barnen själva får välja, en matkasse, som skall levereras första gången i slutet av april. Jag njuter nog inte fullt lika mycket i bilen som när jag kom hem, även om jag fortfarande gillar den. Jag har nog börjat ta den för given :-). 

Sallys purrévägran fortsätter, så hon får helt enkelt äta våran mat och det fungerar oftast bra. Hon vill inte dricka kvälls och morgonvälling från mig, eftersom hon vet vad jag har att erbjuda innanför tröjan. Hon är helt enkelt för stor för att ammas så hon går inte att lura, men jag vågar inte sluta tvärt ännu eftersom hon är så kinkig med maten. Hon forätter att vakna på natten, vilket börjar bli grymt jobbigt, så fort jag lyckats dra ner på amningen till endast en på natten så blir det fem-minuters-metoden på henne. Viggo kommer över till oss på natten då och då, och vi behöver verkligen en bredare säng, en lika bred som vi hade på Koh Lanta, där fick hela familjen plats, till och med Ebba. En natt sov alla i den sängen på Koh Lanta när det var ett extremt åskoväder och inge ville sova själv.

 Vi har träffat släkt och vänner och det känns faktiskt knappt att man varit borta. Märklig känsla, men också härligt att inget har förändrats och ingen har glömt bort oss, alla relationer består. Fyra månader är ju inte speciellt långt när man går omkring hemma och jobbar, det liksom bara rinner på dagarna. Just nu känns hela vår Thailandsvistelse som en stor härlig gryta av underbara känslor och minnen man kan plocka fram. Vi har tittat mycket på bilderna och jag sitter och gör en bok av min blogg på kvällarna. Och det tar tid. 

Tiden går ungefär lika snabbt här som i Thailand tycker jag, men Henrik tycker tiden bara rinner iväg här. Det är nog för att han har mer rutiner att följa och arbetar större delen av tiden. Henrik stormtrivs på jobbet, men är ganska trött när han kommer hem. Tänk vad ofantligt mycket tid man lägger på sitt jobb, därför är det viktigt att man trivs. Jag slås av hur grymt bra det var att vi fick tiden i Thailand och att Henrik verkligen kom fram till hur han ville göra med sitt arbetsliv. Ditt jobb är trots allt en mycket stor del av helheten för att få balans i tillvaron. Även om Henrik arbetar (vilket de flesta ju faktiskt gör) så har vi riktigt bra balans fortfarande. Han försöker komma iväg tidigt, så han kommer hem i tid, så brukar vi hjälpas åt med maten, eller rättare sagt en står med en gnällig Sally i famnen och en lagar... Hon brukar bli trött och gnällig mot sena eftermiddagen, annars är hon oftast en solstråle.

För mig är dagarna ganska lika som i Thailand här hemma, även om klimatet och sakerna vi gör är ganska annorlunda. Jag har rensat alla garderober, byråer, köksskåp, skafferier, leksakslådor, möss och vantlådor... Jag kände ett extremt överflöd när vi kom hem från att ha levt på en väldigt liten yta med lite prylar jämfört med hemma, så det kändes som att jag bara behövde göra mig av med allt jag inte saknat. Och det var mängder!!! Det är många svarta påsar som har forslats från huset de sista veckorna och det känns lättare i själen på något vis att ha blivit av med en massa onödigt!

Annars har vi mycket fokus på mat och bakning, Viggo älskar det, och jag med. Viggo är med och lagar maten varje dag (en liten stund) och vi har bakat flera olika glutenfria bröd, kakor och muffins. Över huvudtaget är vi väldigt mycket hemma i vårt härliga hus, vi verkligen gillar att vara hemma, stor myskänsla. Vi tittar fortfarande väldigt lite på TV, Viggo och Ebba är de största TV-konsumenterna i hemmet. Henrik och Ebba har börjat spela mycket gitarr på kvällarna. Sallys favorit hemma är diskmaskinen, trappan och toaletten... 

Vi (jag och barnen) har kommit in bra i mammalivet igen, vi går på rytmik, träffar grannarna, fikar och tränar mitt på dagen. Det blir mycket promenader och nu när våren tittat fram på allvar ska jag promenera till dagis är min plan. Jag fortsätter mitt pluggande, Visuell kommunikation och använder kameran flitigt. Tyvärr har jag inte hittat en lika bra yoga som jag hade på Koh Lanta, men jag kör hemma själv på kvällarna med en CD jag köpte med mig från The Retreat.

Jag följer fortfarande min passionsguide jag gjorde i Thailand som innehåller alla de delar som är viktigt för mig; Yoga, konditionsträning, kroppsscanning på kvällen, aktiv tid med familj och vänner, bra bok att läsa, ta hand om fötter och naglar, bara titta på utvalda tv-program, fortsätta med målar och fotointresset och att vara mindfull i det jag gör. Det svåra är helt klart det sista att vara mindfull i det jag gör. Det ligger i sin natur att det är svårt med underbara barn i närheten, det är liksom alltid ett sorl runtomkring mig i allt jag gör.

Henriks passionsschema, som ha kallar det, går nog ganska bra tror jag. Det är väl hans meditation som han inte gör alls. Det är lite svårt att hitta den tiden när man jobbar och har bestämt sig för att slå tidigare rekord på Göteborgsvarvet :-). I vilket fall trivs han superbra på jobbet och har kommit igång att arbeta med det han faktiskt är bra på och tycker är kul! Och funkar det bra på jobbet så funkar min kära man bra hemma. Vi har såklart mycket mindre tid alla gemensamt, barnen har redan gått tillbaka till sitt "mammakläng" eftersom jag är mest med dem, men tiden vi har gemensamt känns som att vi är duktiga på att ta vara på. 

Om en vecka ska vi åka skidor med våra goa vänner Malömborgs. Vi ser verkligen fram emot att få massor med snö och att susa iväg på skidorna och få göra en snögrotta kanske. Och att bara babbla och umgås såklart. Snart är det dessutom påsk och jag älskar högtider oavsett vilken det är. Det är traditionerna med pyssel, familjemyset och stora middagar med släktingar som är så härligt.

Dagens tanke: Ta vara på den tiden vi har gemensamt oavsett hur mycket tid det är.